KVARNEN
Kvarnen såldes 1934 till en man som hette John Andreasson, vars familj fortfarande har kvar kvarnen i dess ägo.
Just denna kvarn sägs vara byggd i slutet av 1930-talet.
Men enligt historien köptes redan i augusti 1842 de första kvarnrättigheterna vid fallet av en fanjunkare Wikström.
”Vi fick ström från kvarnen enligt uppgift 1918. När jag isolerade övervåningen på 80-talet så hittade jag inne i en vägg, både kabel och strömbrytare till denna anläggning.
De finns numera på ett museum”
På andra sidan älven mitt för kvarnen låg ett sågverk som drevs av kvarnens vattenturbin. Turbinen drev också en likströmsgenerator, som levererade ström till bostäderna i omkringliggande områden.
Kvarnen har stått stilla sedan 1957.
Den gamla fina stenbron vid kvarnen byggdes troligen på 1860-talet.
SNICKERIVERKSTADEN
Snickeriet byggdes troligen i slutet av 1920-talet.
”För mej har den alltid funnits. Johns syster Agnes och min mors kusin Rudolf, gifte sig 1924 och köpte då, vad jag får anta gården. Från den gården avstyckades tomten för snickeriet”
”Här låg tidigare en snickeriverkstad som brann ner. Ägaren byggde upp den nya verkstaden på samma ställe. Han ägde också kvarnen, som han helrenoverade”
John Andreasson hette mannen som ägde och startade upp snickeriet, och var alltså samma man som ägde kvarnen.
”John som var snickaren bodde i byn tillsammans med sin syster Agnes och broder Filip. Hans syster Hildur hade affären i byn tillsammans med sin man”
”Morfar o mormor byggde nytt hus 1947. Såvitt jag vet tillverkades hela köksinredningen och fönstren på snickeriet. Till och med det nya köksbordet, tror jag. Bordet har 40-talets typiska lite svängda ben”
”Vårt kök är gjort på snickeriet där någon gång på 50-talet och på andra sidan av vägen fanns också affären i byn”
Snickeriet tros ha varit igång hela 70-talet och det lades troligen ner i samband med att John pensionerade sig.
”Detta snickeri gjorde stativet till vår första babysäng (en stor tvättkorg) 1958”
”Har för mig att det snickerier gjorde köket till skola någon gång på 50-talet”
”Min Far köpte nya fönster där när han renoverade huset”
Tänk om man kunde åka tillbaka till 50-talet, bara för ett ögonblick, när både kvarnen och snickeriet var i drift. Det hade varit så roligt.
Nu får jag försöka föreställa mig hur allt var istället. Och med hjälp av bilderna jag tagit och den information jag fått ta del av och som jag nu delar med mig av, kanske någon mer följer med för en kort stund.
På gården finns också ett mindre hus, som jag antar man hade lite djur i. Bland annat fanns något som skulle ha kunnat varit kaninburar, och ett rede för hönor.
Det andra lilla huset ser ut som en liten verkstad.
Bilderna är nyligen tagna. Informationen har jag fått från personer som har eller har haft anknytning till bygden och till byggnaderna. Återigen är jag så tacksam för allt som jag har fått veta.
Mitt i ögonblicket 