Nästa hus står nästan gömd i grönska. Ängsblommorna blommar så fint. Vi får kliva fram i det höga gräset.

Huset i sig är fortfarande välbevarat. Här står ingen dörr eller fönster på vid gavel. Taket ser på avstånd helt ok ut.

Här kommer huset att kämpa ett bra tag till. Om ingen kommer och vandaliserar det, vill säga.

• 

• 

Köket är färgglatt inrett.

Här har man också utrustat sig med en elspis. Man kan undra om vedspisen gjort sitt…eller om det bara var för bekvämligheten som man skaffade en elspis?

• 

• 

I vardagsrummet står också ett litet bord med några stolar.

En fika här vid fönstret, titta ut på grönskan, eller för all del ett mäktigt åskväder, det har nog varit mysigt.

För ett ögonblick så blir jag nästan lite ledsen när jag tittar på prydnadshunden…

Vart tog husse och matte vägen? Och småknattarna som brukar springa runt omkring mig...? Hur länge ska jag vänta?

Hur många sagor har berättats här?

Hur många gånger har barnet smugit upp, när färäldrarna trott att barnet somnat?

Den fina svantavlan hänger kvar på sin krok. Här någon saknat den?

Jag känner nästan hur glad och lycklig man blev när man satte upp denna fina tapet i rummet.

”Nu är vi moderna, vi har köpt senaste tapetmodet. Grannarna kommer säkert att bli avundsjuka”

Även detta hus kan antas ha köpts upp, för att skogen ska brukas på ett annat sätt nu. Huset har inte längre någon betydelse.

Uthuset står så fint nedanför huset.

Här har man nog haft ett antal roliga fester – i Verners Loge.

Vi fortsätter vår vandring, till nästa hus i byn. Häng med!