När skogen blir viktigare – 3

Vi fortsätter vår vandring i byn. Och får syn på nästa övergivna hus.

Redan på håll ser man det stora hålet i taket.

Det ligger jättefint med utsikt ner över, vad som en gång säkert varit, ett stort öppet fält, som nu vuxit igen.

Man kan nästan för ett ögonblick se ett par sitta på farstukvisten med morgonkaffet, lyssna på fåglarna och fundera på vad de ska göra med denna sköna dag…

Det finns spår av att någon påbörjat en räddningsauktion, men sen av någon anledning givit upp.

I det höga gräset utanför stugan växer det lite trädgårdsblommor fortfarande. De kämpar mot gräset. En kamp på liv och död.

I vardagsrummet står en öppen spis, och i köket kan man skymta skafferiet.

En ensam soffa är lämnad i vardagsrummet. Tapeterna har börjat ge upp.

Det här huset mår inte så bra längre.

En uthuslänga står bredvid huset. Vi kliver in och gör en oväntad upptäckt.

En gammal tramporgel.

Fantasin börjar växa…vad gör denna tramporgel här?

Har de som bott här varit organister? Har de haft en orgel hemma för att träna? Har de haft gudstjänter på gården?

Eller är det någon konstig sekt som hållit till här och på sammankomsterna haft häftiga fester med levande musik?

Vem som än bott här och vad som än tramporgeln har använts till, så har de varit lite konstnärliga, eller försökt göra det lite mysigt och hemtrevligt.

I högra hörnet har ett dass stått. Dassväggen har målats med små blomrankor. Undrar om hela dasset var lite romantiskt inrett?!

Man hittar en hel del saker på baksidan av uthuset. Somliga saker kan man fundera på vad det är, och vad det används till.

En jättefin rostig spann, hänger på uthusväggen. I närheten finns det som en gång var vattenbrunnen.

Medans vi fotar huset kommer oväntat en barnfamilj. Vi pratar en bra stund och de berättar om en gammal finsk rökbastu, som ligger på vägen upp till nästa stuga.

Den måste vi se.

Hade vi inte fått tips om bastun, hade vi kanske missat den. Den var inte så lätt att se. Den har inte heller varit så stor, men den har nog levererat.

Man kan se stora sotiga stenar som ligger på marken.

Intill bastun har nog en mindre bäck runnit, man kan se dess spår, så man kan anta att det var i bäcken man sedan tvättade sig. Någon sjö att hoppa i, finns inte inom rimligt avstånd.

Vår upptäcktsfärd fortsätter, vi vet att det finns ett hus till…

Lämna en kommentar