Ett av de övergivna husen som jag länge velat besöka är denna gamla gästgivaregård.

Nu kom tillfället, och jag är jätteglad att jag hann hit, innan denna fina byggnad rasar ihop helt.

Här har det varit mycket liv och rörelse genom århundraden.

Man kan forfarande se en del av den gamla landsvägen som leder förbi gästgiveriet.

Många har passerat och övernattat här.

Jag stannar till, och för ett kort ögonblick hör jag nästan hur ett hästekipage närmar sig.

Ett medelålders par som är på väg, och som behöver lite mat och logi över natten sitter i hästvagnen.

De blir upprymda när de får se det fina gästgiveriet. Här kommer de att äta gott och sova alldeles förträffligt inatt…

Just på denna plats har det funnits många olika byggnader under tidens gång.

Det finns uppgifter om att det från 1632 finns en skrivelse från förmyndarregeringen till landshövdingen i länet om att anordna en krog eller gästgivaregård på platsen, då många vägfarare kom just på denna väg.

Här stod två ståtliga tvåvåningshusen i trä fram till 1913.

Bilden nedan är tecknad av prosten Johan Gustaf Schultz, år 1843.

Det ena huset byggdes 1813, och det andra huset, som fortfarande står kvar, byggdes 1817.

I denna byggnad var det tingshus till omkring 1900, då flyttades tingshuset till en större närliggande ort.

• 

• 

I samband med att tingshuset flyttades, revs 1913 det som först varit gästgivaregård, och det gamla tingshuset fick bli den nya gästgivaregården.

Av övervåningen finns det knappt något kvar.

Taket är nästan borta. Av den gamla presenningen som någon satt upp för att skydda huset, är det bara trasor kvar. Man kan undra vad tanken var?

Det ligger en hög med takpannor på gården. Har dessa tagits ner för att taket skulle rusta upp och för att sedan läggas tillbaka? Tyvärr kommer nog hela taket inom kort att rasa in i huset, och då faller nog gästgivaregården ihop som ett korthus.

Till gården finns några uthus, som fortfarande står kvar.

Jag kan ana att detta kan ha varit en matkällare. Den är byggd av stora stenar, och rasrisken finns även här.

Den underbara dörren har nog många pigor sprungit i, för att hämta den där goda köttbiten som ska tillagas till kvällens gäster, eller kanske för att hämta det fina vinet som det medelålders paret ska få smaka.

Många gånger önskar jag att jag skulle kunna få åka tillbaka i tiden, bara för en kort stund.

Tänk att få uppleva hur det var när gästgiveriet hade sina bästa dagar. Glansdagarna.

Tiderna förändras och med det så försvinner också en del historia.

När järnvägar började byggas tog resandet andra vägar och färre kom förbi gästgivaregården.

Vi följer den gamla landsvägen och lämnar gästgivaregården bakom oss. Nästa gång vi har vägarna förbi får vi se om huset kanske gett upp och bara historien finns kvar.

Tack för besöket! Jag är så glad att jag hann hit.